Årsskriften

Från år 2005 ger Sällskapet för 1700-talsstudier ut årsboken Sjuttonhundratal. Den avser att vara ett forum för forskning om 1700-talet inom humaniora och samhällsvetenskap. En tvärvetenskaplig diskussion om 1700-talet får här sin givna plats. Varje årgång av Sjuttonhundratal kommer att fokusera ett tema som belyses av forskare från olika discipliner.

Sjuttonhundratal välkomnar även enskilda bidrag i form av artiklar, liksom recensioner av svensk och internationell vetenskaplig litteratur med anknytning till 1700-talet.

Information till skribenter

Sjuttonhundratal är en årligen utkommande tidskrift som ges ut av det svenska Sällskapet för 1700-talsstudier. En förutsättning för publicering i Sjuttonhundratal är att artikeln inte redan är publicerad av annan tidskrift eller annat förlag. Om en artikel är under bedömning någon annanstans bör detta anges. För ej beställt material ansvaras ej.

Tekniska instruktioner

Manuskript sänds som papperskopia samt i digital form på diskett/cd-skiva eller som bifogat dokument via e-post till redaktören:

David Dunér

Avd. för idé- och lärdomshistoria

Biskopsgatan 7

223 62 Lund

E-post:david.duner@kultur.lu.se

Filformatet bör om möjligt vara MS Word. Den som inte har tillgång till Word sparar texten i rtf-format.

Texten ska vara så ren som möjligt:

· Inga onödiga formateringar

· Inga blankrader

· Rubriker och mellanrubriker utan onödiga versaler, kursiveringar och fet stil

Anvisningar för artikelskribenter

Artiklar bör ej överstiga 20 trycksidor eller cirka 50 000 tecken (inkl. mellanslag och slutnoter). Om inte annat avtalats med redaktionen skall artikeln vara skriven på svenska.

Noter numreras i löpande följd som slutnoter. Första gången en hänvisning förekommer skrivs all information ut, så som i exemplen nedan. I fortsättningen anges tryckår och sida. Siffror som anger not placeras efter avslutande skiljetecken (alltså efter punkt eller frågetecken).

Litteraturhänvisningar utformas enligt följande:

Hänvisning till bok

Stina Hansson, Från Hercules till Swea. Den litterära textens förändringar, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet 39, Göteborg 2000, s. 47.

Följande hänvisningar till samma bok

Hansson 2000, s. 55 f.

Hänvisning till artikel i antologi eller dylikt

Karin Jansson, ”Bakom normen. Kvinnofrid och genuskonstruktion i det tidigmoderna Sverige”, i Gudrun Andersson (red.), Bedrägliga begrepp. Kön och genus i humanistisk forskning, Opuscula Historica Upsaliensia 24, Uppsala 1998, s. 99.

Hänvisning till artikel i tidskrift

Bo Peterson, ”’Yppighets nytta och torftighets Fägnad’. Pamflettdebatten om 1766 års överflödsförordning”,Historisk tidskrift 1984:2, s. 9.

Källhänvisningar utformas enligt följande:

Samuel Älf till Hedvig Löfwenskiöld, 24/3 1768, G 350b, UUB.

Följande hänvisning till samma brev

Samuel Älf till Hedvig Löfwenskiöld, 23/3 1768.

· I referenser till otryckta källor används nedanstående lista med vedertagna förkortningar av arkiv och forskningsbibliotek.

· I den löpande texten kursiveras titlar på böcker, tidskrifter, tidningar eller filmer. Rubriker på artiklar eller kapitel sätts inom citationstecken.

· För särskild betoning av ord används kursiv.

· Tankstreck, inte bindestreck, används när sidintervall eller periodangivelser ges.

· Blankrader undvikes. Nytt stycke markeras med indrag.

· Underrubriker markeras endast med kursivering.

· Förkortningar skrivs ut i brödtext (bland annat, till exempel, och så vidare). I övrigt följs Svenska språknämndens rekommendationer i Svenska skrivregler. Punkt sätts således ut vid avbrytningar och flerordsförkortningar, såsom t.ex., bl.a., fr.o.m., t.o.m.

· Utpräglad fackterminologi bör förklaras genom ett upplysande tillägg eller en mer allmänspråklig synonym.

· Citat på annat språk än svenska och engelska bör översättas.

· Eventuella bilder, tabeller eller figurer bifogas i separat fil eller på separat blad. Ange i texten var de skall placeras.

Till artikeln fogas också en kort författarpresentation på separat papper, med titel, ämnesområde samt eventuella andra relevanta uppgifter.

Anvisningar för recensenter

Längre recensioner bör ej vara längre än 8 trycksidor (ca 23 000 tecken inkl mellanslag). Kortare recensioner skall ej överstiga två trycksidor (ca 5 500 tecken inkl mellanslag). Recension inleds med följande uppgifter om arbetet: namn på författare eller redaktörer, fullständig titel (kursiverad), eventuell serie, förlag, utgivningsort, tryckår, antal sidor. Den avslutas med recensentens namn högerställt och kursiverat.

· Eftersom tidskriften är tvärvetenskaplig måste texten kunna förstås av läsare utanför det egna forskningsområdet. Undvik därför utpräglad fackterminologi. Förklara genom upplysande tillägg eller använd mer allmänspråkliga synonymer.

· Titlar på böcker, tidskrifter, tidningar eller filmer skall kursiveras. Rubriker på artiklar eller kapitel sätts inom citationstecken.

· Noter bör undvikas i recensioner. Hänvisar du till andra verk i din recension kan du använda följande modell: ”… som Mikael Alm visar i sin avhandling om Gustav III (2002, s. 183).”

Arkivförkortningar

Riksarkivet (RA)

Krigsarkivet (KrA)

Kungliga biblioteket (KB)

Svenska porträttarkivet (SPA)

Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA)

Kungliga Vetenskapsakademins arkiv (KVA)

Kungliga teatrarnas arkiv (KTA)

Statens musikbibliotek (SMB)

Slottsarkivet (SlA)

Bernadotteska arkivet (BFA)

Kungl. Husgerådskammaren (HGK)

Slottsarkitektkontoret (SAK)

Lunds universitetsbibliotek (LUB)

Göteborgs universitetsbibliotek (GUB)

Uppsala universitetsbibliotek (UUB)

Nationalmuseum (NM)

Livrustkammaren (Lrk)

Kungliga Myntkabinettet (KMK)

Landsarkivet i Uppsala (ULA)

Landsarkivet i Göteborg (GLA)

Landsarkivet i Vadstena (VLA)

Landsarkivet i Lund (LLA)

Landsarkivet i Härnösand (HLA)

Stockholms stadsarkiv (SSA)

Malmö stadsarkiv (MSA)