Aktuellt

Digital forskningsfront

 

På grund av världsläget kunde vi inte hålla någon forskningsfront i samband med vårens årsmöte. Vi hoppades i stället kunna återkomma under hösten. Samma restriktioner som tidigare råder ju ännu, men vi vill ändå försöka upprätthålla verksamheten. I stället för fysiskt möte kommer vi därför att ordna en digital forskningsfront fredagen den 25 september klockan 14:00–15:45. Presentationerna hålls via Zoom och är öppna för alla. Vi hoppas rentav nå ut bredare på detta sätt och presentatörerna deltar från Göteborg i väster till Helsingfors i öster.


De som kommer att presentera sina avhandlingar är:


Petter Hellström (idéhistoria, Uppsala universitet): Trees of Knowledge: Science and the Shape of Genealogy (Läs opponentens recension i Lychnos)

Sophie Holm (historia, Helsingfors universitet): Diplomatins ideal och praktik: Utländska sändebud i Stockholm 1746–1749

Anna Knutsson (historia, European University Institute, Florence): Smuggling in the North: Globalisation and the Consolidation of Economic Borders in Sweden, 1766–1806 (En artikel som sammanfattar avhandlingen är fritt åtkomlig här)

Hedvig Widmalm (ekonomisk historia, Uppsala universitet): Exploring the Mores of Mining: The oeconomy of the Great Copper Mine, 1716–1724

                     

För att anmäla dig och få en länk till Forskningsfronten sänder du ett mejl till: evenemang@1700-tal.se


Sprid gärna denna information!



Uniform och militär utrustning i 1700-talets Sverige

 

Boken Gustav III:s armé skulle ha uppmärksammats med ett boksläpp på Livrustkammaren i april. Som så många andra aktiviteter under våren fick det dock ställas in. Boken förtjänar trots det all uppmärksamhet den kan få.

 

Författaren, Martin Markelius, är föremålsintendent på Armémuseum med särskilt ansvar för uniformer och med specialisering på den gustavianska tiden. Gustav III:s anfallskrig mot Ryssland blev inte den framgång kungen hade hoppats på, vare sig utrikespolitiskt eller inrikespolitiskt, men tack vare framgångar till sjöss lyckades han dra sig ur det hela med blotta förskräckelsen och kolporterade därefter föreställningen att Sveriges ära och säkerhet var återställd.

 

Kriget såg några av Sveriges största och mest framgångsrika sjöbataljer, men Gustav III:s armé handlar, som titeln avslöjar, om landstridskrafterna – framför allt deras uniformer och utrustning. Alla femtiotalet svenska och finska regementen med deras kännetecken får utförlig beskrivning i text och bild. Den specialintresserade kan mycket väl läsa alla de 440 sidorna, men framför allt fungerar boken som illustrerat referensverk. Betydande utrymme ägnas också den militärhistoriskt misskända frihetstiden.

 

Gustav III:s armé ges ut av Medströms bokförlag.


Osmanska bilder av landet vid världens utkant

 

Sommaren 1733 anlände ett sändebud från sultanen i Istanbul till den svenska huvudstaden. Mehmed Said Efendis officiella uppdrag var att bevaka den svenska kronans återbetalning av de skulder Karl XII dragit på sig som landsflyktig i det osmanska riket två decennier tidigare. En annan, mer klandestin uppgift var att utspana nyttiga innovationer och knyta nyttiga relationer i norra Europa.

 

I en omfattande diplomatisk rapport beskrev Said europeiska seder i allmänhet och svenska i synnerhet. Saids skildring analyseras i en nyutkommen bok av historikern Joachim Östlund, lektor vid Lunds universitet. Vid världens ände: Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige (159 s., ill.) är utgiven av Nordic Academic Press och släpps i dagarna.


Läs mer och beställ via Nordic Academic Press


Ny styrelse 2020–2021

 

Sällskapet för 1700-talsstudier höll årsmöte i Uppsala och via elektronisk länk den 11 juni 2020. Efter årsmötet ser styrelsen ut på följande sätt:


Jonas Nordin (ordförande), professor i bok- och bibliotekshistoria, Lunds universitet

FD Brita Planck (vice ordförande), projektutvecklare, Västergötlands museum

FD Linn Holmberg (sekreterare), forskare vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet

FD Annika Windahl Pontén (skattmästare), besökskoordinator vid Uppsala universitet

FD Johannes Ljungberg (huvudredaktör årsskrift), postdoc vid Centre for Privacy studies, Köpenhamns universitet

Christoper Landstedt (webbredaktör), doktorand i konsthistoria vid Stockholms universitet

Tim Berndtsson, doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet

FD Måns Jansson, forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet

Vera Sundin, doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet

 

Här kan du ladda ned Sällskapets verksamhetsberättelse för 2019–2020.


Rousseau på Confidencen

 

Den 24‒25 september 2019 levandegörs Jean-Jacques Rousseau i ett unikt projekt på Confidencen.

 

Forskningsprojektet Performing Premodernity (Stockholms universitet), Drottningholms Barockensemble och Confidencen har målet att levandegöra 1700-talets scenkonst. Genom gedigen forskning och artister med lång erfarenhet av 1700-talsrepertoaren, bjuder föreställningen på allt från tidstrogna kostymer och instrument, till koreografi och dramaturgi inspirerade av såväl Rousseau själv som 1700-talets estetik. Musikalisk ledare för de båda verken är Mark Tatlow. Karin Modigh står bakom koreografin i Le Devin du Village. 

 

Sällskapets medlemmar erbjuds nu att köpa biljetter till föreställningarna med 20 % rabatt på priset (ordinarie pris från 460 kr). Rabatten dras av vid köp av biljett på Confidencens webbplats genom att ange kampanjkod: Rousseau

 

Läs mer på evenemangets Facebook-sida